Varor som förblir tull- och kvotfria mellan Sverige och Storbritannien är de som uppfyller ursprungsreglerna, det vill säga har tillräckligt höga nivåer av brittiskt och/eller EU-innehåll.

Utöver detta innehåller frihandelsavtalet också välbehövliga lättnader av tullformaliteter med bland annat ömsesidigt erkännande av vissa certifieringar och underlättande av hälsokontroller. Dessutom lyckades EU driva igenom sina krav på efterlevnadsmekanismer för att garantera att ingen part på otillåten väg skaffar sig konkurrensfördelar.

Men trots frihandelsavtalet så har omfattande handelshinder likväl tillkommit i och med britternas utträde ur EU, som exempelvis kravet på svenska företag att export- och importdeklarera vid handel med Storbritannien. Brittiska insatsvaror (vara som används och förbrukas i tillverkning av andra varor) kommer inte att kunna räknas som av EU-ursprung vid handel med tredjeländer, vilket kan innebära tullavgifter, och på tjänstesidan är avtalet i likhet med andra frihandelsavtal tunt.

Kostnaderna för svenska företag lär variera mellan sektorer och sannolikt bli mest kännbara inom jordbruks- och livsmedelssektorn, även om delar av tillverkningsindustrin också träffas av omfattande handelshinder.

Tullformaliteter införs gradvis

På kort sikt lär detta leda till vissa handelsfriktioner mellan Sverige och Storbritannien, men ställt i relation till nedgången under pandemin blir effekten sannolikt begränsad. Handeln kan också gynnas något av att osäkerheten kring ländernas framtida relation minskat till följd av handelsavtalet.

Storbritannien har beslutat att gradvis införa tullformaliteter under första halvåret, vilket kortsiktigt kan gynna svensk export i jämförelse med importen. Detta ger också ökade möjligheter för exporterande företag att ställa om till de nya handelsvillkoren.

Längre fram räknar vi med att svensk handel med Storbritannien kommer minska i betydelse till följd av handelshindren som tillkommit. På sikt finns också risk för att EU och Storbritannien divergerar mer i termer av lagstiftning och produktstandarder, något som kan komma att tynga handeln ytterligare. Med friktionsfri tillgång till EU:s inre marknad bedömer vi dock att svenska företag har överlag goda utsikter för att klara av omställningen till minskad brittisk exponering

Text: Carl Nilsson, ekonom hos vår samarbetspartner Swedbank