En mer en tioårig period av penningpolitisk expansion från världens centralbanker lade en fruktbar grogrund för stigande inflation. Noll- och i vissa fall minusräntor blev vardagsmat för såväl hushåll som företag. Tusentals miljarder nya dollar, euro, yen, pund och kronor skapades av centralbanker som ett led i att få upp inflationen mot målen. För dessa nyskapade pengar köpte man stats- och bostadsobligationer, företags- och kreditobligationer och så småningom även aktier.

En konsekvens av denna expansiva, ultralätta penningpolitik blev att tillgångspriser ökade generellt. Världens börser klättrade i värde och huspriser skenade på många håll, inte minst i Sverige. Sparare och förvaltare fick ta allt större risker för att få avkastning i takt med att räntorna sjönk och tillgångsvärden drevs upp. När traditionella tillgångar som aktier och obligationer nådde närmast orimliga värderingar skapades i stället nya tillgångsklasser där olika kryptovalutor får tjäna som exempel. Även dessa rusade i värde. Ju mer pengar man tryckte in i de finansiella systemen – ju mer drevs priserna upp.

De låga räntorna medförde samtidigt att skuldsättningen ökade generellt, i Sverige inte minst inom bostadssektorn, det var ju nästan gratis att låna pengar. Och så länge värdet på bostaden ökade snabbare än skulden såg man inga problem. Obalanserna var etablerade. Då landade den första svarta svanen*.

Ytterligare en svart svan

Pandemin innebar störningar i leverantörskedjor när ekonomier och hamnar stängde ner. Utbudsstörningarna var särskilt tydliga inom transporter, framför allt i flödet med Kina. Priset på många insats- och investeringsvaror skenade. Komponentbrister – halvledare är ett bra exempel – blev allt vanligare. Klimatförändringar och La Nina-år bidrog med torka, översvämningar och missväxt, vilket började trycka upp såväl livsmedelspriser som priset på många råvaror. Grogrunden till inflationen var redan lagd. Nu såddes inflationsfröna – och de slog rot snabbt.

Dags för den andra svarta svanen. Trots att indikationerna var många och tydliga var det ändå få som trodde att Ryssland skulle genomföra ett anfallskrig mot Ukraina. När så skedde förvärrades komponentbristen och gödselpriserna skenade, vilket drev upp priser på livsmedel ytterligare.

När EU sedan tog beslutet att frigöra sig från ryska gasleveranser, samtidigt som Ryssland vred åt kranarna, skenade gaspriserna. Detta drev i sin tur inledningsvis upp såväl oljepriser som elpriser. Oljepriset har fallit tillbaka men gas- och elpriserna ligger kvar på rekordnivåer.

Centralbanker har skyndsamt börjat höja styrräntorna för att stävja den rekordhöga inflation som snabbt sprider sig. Stigande styr- och marknadsräntor har fått såväl börser som huspriser att falla ordentligt; hushållens balansräkning har urholkats. Tillgångarna är mindre värda och skulderna svider mer med högre räntor.

Där är vi nu!

Rimligtvis kommer hösten och vintern att bli än mer kännbara för hushållen. Centralbanker har aviserat ytterligare framtunga höjningar. Samtidigt visas inga tecken på att elpriserna ska falla tillbaka, utan tvärtom tror många bedömare att elpriserna kommer fortsätta stiga över vintern. Hushållen, som redan drabbats av reallönesänkningar, kommer behöva lägga mer pengar på energi och räntor. Övrig konsumtion får stå tillbaka. Konsumtionen är en drivmotor i den svenska tillväxten och när den faller tillbaka och minskar även tillväxten. Att vi får en recession är det få som tvivlar på.

Finns det då inget positivt att säga om den närmsta framtiden?

I första hand beror det på hur Ukraina-kriget utvecklas. Det tycks vara en one-man-show från rysk sida och är därmed öppet för överraskningar, såväl negativa som positiva. Inflationen kommer, om prognosmakare får rätt, att falla tillbaka under vintern. Riksbankens styrränta lär stoppa i intervallet 2–2,5 procent. Inte högt för de äldre – skyhögt för de yngre.

Där ligger väl egentligen den enda positiva konsekvensen av den makroekonomiska soppa som vi nu alla simmar omkring i: En yngre generation kommer få ett nytt framtida synsätt på risk, skuldsättning och ekonomi. Det är värt mycket – kanske till och med mer värt än de umbäranden som står för dörren det närmsta halvåret.

*Uttrycket "en svart svan" används i den finansiella världen om en händelse som är i det närmaste omöjlig att förutse och planera för och som får stora konsekvenser.

Text: Olof Manner, senior rådgivare och makroekonom, Swedbank