Hur påverkas räntefonder i det ekonomiska klimat vi upplever just nu?

– Helt klart är att kriget påverkar allt. Även om börsen gör försök att studsa uppåt är det ”risk off” som gäller och det drabbar alla tillgångsslag och alla typer av värdepapper. Vissa räntefonder har under en kort tid tappat nästan en hel årsavkastning, vilket säger en hel del av hur marknaden ser på risk just nu, även räntefonder drabbas och har sålts. – Man har enkelt velat gå till cash.

Varför backar vissa räntefonder i det här läget?

– Anledningen är att vi har sett stora flöden ut ur räntefonder, vilket har lett till säljtryck i bland annat företagsobligationer, något som i sin tur har pressat priser. Det är klassisk utbud och efterfrågan som gäller här, där utbudet varit större än efterfrågan i det här läget.

Precis som under första delen av Covid-krisen har marknaden sålt det som är mest likvitt. De fonder med en stor andel Investment Grade, alltså likvida lågriskobligationer, har på så vis drabbats hårdare än en fond med lite högre risk. Sambandet mellan risk och avkastning stämmer inte i den marknaden vi upplever just nu. Man kan nu få högre ränta i vissa Investment Grade-klassade obligationer än vad man får på viss så kallade High Yield-papper – trots att det borde vara tvärtom. 

Översatt till svenska betyder det att under de senaste veckorna har stora prisfelsättningar uppstått. Felprissättningar som skapar lägen till bra affärer.

Finns det något positivt i dagens läge?

– Det finns vissa fördelar med att förvalta räntepapper. En sådan fördel är att det är relativt förutsägbart, jämfört med aktier. Med det sagt, när obligationspriser pressas så går den genomsnittliga räntan i fonden upp. Det innebär att allt annat lika så har räntan i din räntefond stigit under de senaste veckornas turbulens. Jämför vi nuvarande situation med våren 2020, när covid-krisen briserade, ser vi samma typ av stress i marknaden just nu. När coronakrisen slog till med full kraft så gick priserna på företagsobligationer rakt ned i källaren.

Men med facit i hand så men det var nästan inte ett enda bolag som hade emitterat företagsobligationer som gick under; risken för default var inte i närheten så stor som marknaden förutspådde. Vi såg några enstaka inställda räntebetalningar och uppskjutna amorteringar men värre än så blev det inte och då ska vi komma ihåg att det nästan var lock-down i hela världen.

Nu har vi en fruktansvärd humanitär situation i Ukraina, men rent ekonomiskt ska det inte jämföras med våren 2020. De som investerade i företagsobligationer när marknaden vände under mars/april 2020 fick se sig som rejäla vinnare både under 2020 – men även under 2021. När Ukrainakriget bröt ut såg vi att riskaptiten försvann igen och att priserna på företagsobligationer dök. Nu ser vi samma möjlighet att fynda bland företagsobligationer som efter Coronakrisen. 

Tills sist – när vänder det?

– Det är förstås 10 000 kr-frågan. Optimisten tittar på grafen nedan. Det är Fear & Greed-index över tid, ett index som mäter hur orolig investerare känner sig. Under senare tid har grafen sjunkit till botten och nästan nått samma pessimistiska nivå som under mars 2020. I veckan har vi sett en liten, liten metkrok uppåt och lite mer optimism på marknaden. Vid nuvarande nivåer brukar det vända. Det är förstås ingen garanti – men någonstans finns en botten och frågan är om den inte är här i dessa trakter.

När optimismen återvänder vänder även marknaderna och då är den långsiktige vinnare igen. – Vi hoppas förstås på snabb vapenvila och att vi ser ett slut på allt lidande inom närtid, avslutar Carl Bergenstråhle på Case Fonder.