Högerblocket vann riksdagsvalet den 11 september med 176 mandat mot 173 mandat för det rödgröna blocket. I skrivande stund pågår regeringsförhandlingarna för fullt och tidigast i mitten av oktober bedöms förtroendet för Moderaten Ulf Kristersson kunna prövas av riksdagen. Det lutar åt att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna kommer att ingå i regeringen med ett organiserat samarbete med Sverigedemokraterna.
De senaste åren har präglats av ett svårt och besvärligt parlamentariskt läge med oklara majoriteter, januariavtal, misstroende- och statsministeromröstningar, vilket har försvårat genomförandet av viktiga reformer. Stora prövningar stundar under de kommande fyra åren. Det vore önskvärt med en större grad av politisk stabilitet än vad som nu verkar bli fallet. Den nya regeringens majoritet är knapp och regeringsunderlaget omfattar fyra partier. En del saker är man någorlunda överens om medan åsikterna spretar ganska rejält i andra frågor. Det finns därför en risk för att även denna mandatperiod kommer att präglas av turbulens.
Stora investeringar krävs
Såväl i Sverige som internationellt står vi inför en osäker tid. Den kommande lågkonjunkturen kommer att koppla ett grepp om samhället och för hushållen väntar en bister vinter. Den högsta inflationen på decennier, stigande räntor och sjunkande bostadspriser gör situationen tuff för många framöver. Härom veckan höjde Riksbanken styrräntan med en procentenhet, den största höjningen sedan 1990-talet. Finanspolitiken måste nu verkligen hitta rätt balans mellan stöd och stimulans så att inflationen inte eldas på, något som troligen skulle tvinga fram ännu fler räntehöjningar från Riksbanken.
Sverige står inför många långsiktiga utmaningar som kräver stora och brådskande investeringar som exempelvis upprustning av försvaret, utbyggd vård- och äldreomsorg samt grön omställning inom infrastruktur och elleverans. Även den ökande segregationen och en ökad kriminalitet för med sig stora samhällsekonomiska kostnader och ställer krav på mer förebyggande arbete kring skola, socialtjänst och arbetsmarknadspolitik.
Kan regeringen överraska positivt?
Riksdagsvalet gav som väntat inga återverkningar på de finansiella marknaderna (börsen, räntor och kronan). Om den kommande regeringspolitiken så småningom misslyckas med att adressera strukturutmaningarna kan det dock komma att ge negativa reaktioner. Men även det omvända skulle kunna hända om regeringen överraskar med väl genomtänka förslag som höjer tillväxtkraften i Sverige.
Inte minst är det positivt om den kommande regeringen snart är på plats och kan inleda sitt arbete.
Knut Hallberg, seniorekonom Swedbank
