Arvsrätten i Sverige innebär att gifta ärver varandra och att barn ärver sina föräldrar när båda föräldrarna gått bort. Särkullbarn, det vill säga barn som inte är era gemensamma, har däremot rätt att få ut arvet från sin förälder genast, till skillnad från gemensamma barn. Detta innebär i praktiken att gifta par som har särkullbarn inte ärver varandra fullt ut.
Den efterlevande maken har dock ett minimiskydd genom den så kallade prisbasbeloppsregeln. Prisbasbeloppsregeln skyddar den efterlevande maken från att ställas på bar backe på grund av att den avlidne testamenterat bort sin egendom eller att särkullbarn gör anspråk på sin laglott. Denna regel ger den efterlevande maken rätt att få giftorättsgods till ett värde av fyra prisbasbelopp innan resterande kvarlåtenskap fördelas bland arvingarna. Prisbasbeloppsregeln går före särkullbarns rätt att få ut sin laglott. Prisbasbeloppet uppgår år 2022 till 48 300 kronor.
Gör det möjligt för den efterlevande att bo kvar i bostaden
Många gånger vill man försäkra sig om att den efterlevande maken eller makan ska kunna bo kvar i bostaden. Det kan man åstadkomma genom att skjuta upp en del av särkullbarnets arv tills båda makarna gått bort. Genom att skriva ett testamente kan man minska delen särkullbarnet får ut direkt och man kan även skriva en önskan om att han eller hon ska vänta helt.
Många vill dock att partnern ska ha möjlighet att bo kvar samtidigt som särkullbarnet får ut det arv han eller hon har rätt till direkt. Då behöver testamentet ofta kompletteras med en livförsäkring.
Hur stor del av arvet har dina barn rätt till?
Enligt svensk lag har dina barn alltid rätt till en viss del av ditt arv oavsett vad som står i ditt testamente, denna del kallas för laglott. Laglotten utgör hälften av ditt arv och fördelas lika mellan barnen. Har du ett barn är barnets laglott alltså 50 procent av allt du äger, har du två barn är laglotten 25 procent av allt du äger för respektive barn och har du tre barn är laglotten 1/6 av allt du äger för respektive barn. Ett barns laglott kan man aldrig med bindande verkan testamentera bort.
De flesta har anledning att skriva testamente
Som gifta ärver ni varandra om ni inte har några barn eller om ni endast har gemensamma barn. Men även då kan det vara en god idé att skriva testamente. I testamentet kan ni göra arvet till enskild egendom. Det säkerställer att mottagaren inte blir av med arvet till följd av en framtida skilsmässa.
Många tror felaktigt att ens partner inte ärver saker som utgör enskild egendom, men i själva verket krävs ett testamente om du som gift äger något som du vill att någon annan än din partner ska få ärva.
