Hur skiljer sig den här krisen från tidigare kriser och vad finns det för likheter?
- Alla kriser har sina särdrag och det brukar vara så att när man är mitt uppe i en så är intrycket ofta att ”det här är det värsta jag varit med om”. Jag känner precis likadant nu; att det vi ser nu är unikt. Jag har hunnit vara med om några kriser men hoppas på att inte behöva uppleva något liknande igen. Den här gången har det inte funnits någonstans att gömma sig utom på konto. Normalt brukar räntebärande placeringar utgöra en trygg hamn när det stormar på aktiemarknaden men inte den här gången. Inte ens guld erbjöd någon positiv avkastning under perioden.

Kriser har historiskt sett olika händelseförlopp och det beror inte minst på när de inträffar men också varför. Man kan dela in nedgångar i tre olika typer:

• Strukturella – som har sin orsak i strukturella obalanser, till exempel som den vi såg under finanskrisen
• Cykliska – som kommer från en normal ekonomisk cykel det vill säga det går upp och ner i ekonomin
• Händelsedrivna - som i det här fallet när den utlöstes av en pandemi

En stor del av världens ekonomier är nedstängda alternativt fungerar under kraftiga restriktioner. Frågan är när och hur snabbt vi kommer att återgå till någon form av normalitet. Troligen kommer det inte att vara som att trycka på en strömbrytare utan det kan ta lite tid för ekonomin att återhämta sig.

Ingen kris är som sagt den andra lik, det beror inte minst på när de inträffar. Hur ser tillväxten i världsekonomin ut vid tillfället? Vilka räntenivåer har vi (vad har centralbanker för utrymme att stimulera ekonomin)? Hur ser bolagens värderingar ut? Hur ser våra statsfinanser ut? Och så vidare.

När vi gick in i den här nedgångsfasen hade vi ett fantastiskt börsår för 2019 bakom oss och värderingar som ifrågasattes, samtidigt som vi väntade på en återhämtning i den ekonomiska tillväxten. Det tror jag till viss del påverkade att det blev en så pass snabb nedgång på världens börser. Flera investerare satt nog med ett finger på ”säljknappen”.

Vi får titta tillbaka så långt som till 30-talet för att hitta motsvarande nedgång. I mars tog det 16 handelsdagar för den amerikanska börsen att gå in i vad som betraktas som en björnmarknad (då börsen faller mer än 20 procent). Tittar vi historiskt skedde den näst snabbaste nedgången under 44 dagar och då var året 1929! Så snabbheten i denna nedgång går in i våra historieböcker. Men samtidigt kommer också den uppgång vi sett den sista tiden att gå till historien. Även här får vi gå tillbaka till 30-talet för att hitta motsvarande i USA. I Europa har vi aldrig sett detta tidigare.

Hur lång tid har det tidigare tagit innan börsen har återhämtat sig?
- Det är en intressant fråga och jag antar att du indirekt undrar hur lång tid det tar innan vi hämtat hem den nedgång vi befinner oss i? Tittar man historiskt så har nedgångarna varat i genomsnitt ett år och har varit i storleksordningen runt 30 procent. Ofta brukar det komma en uppgång efter den initiala nedgången som sen följs av ytterligare en nedgång till tidigare bottennivåer eller lägre. Ska vi tro att vi får motsvarande detta tillfälle så är nästa rörelse en nedgång på börsen. Men vi ska komma ihåg att det här bygger på ett genomsnitt av vad vi kunnat observera historiskt. Varje kris är som sagt unik.

Historiskt har det tagit allt ifrån ett till tio år att komma tillbaka till tidigare toppar allt beroende på vilken marknad vi tittar på men också beroende på vad som utlöste krisen. Det positiva i den nuvarande ekonomiska krisen är att den inte beror på en strukturell nedgång. Strukturella nedgångar har nämligen historiskt sett tagit längst tid att återhämta. Händelsedrivna nedgångar som den vi ser nu har återhämtat sig betydligt snabbare motsvarande cirka ett år i nominella termer.

Kom ihåg att vi faktiskt har många bolag som sätter nya kursrekord, exempelvis inom ny teknik, på grund av den sociala distanseringen. Vi ser exempelvis att internetpenetrationen ökar, hemarbete ökar och med det behov av utökad nätverkskapacitet och datasäkerhet. Fokus på hälsa är också något som är högaktuellt, liksom vår påverkan på miljö och klimat. Det är viktigt att komma ihåg att inte alla bolag påverkas negativt av den nedstängning vi ser utan att deras affärsmodeller rentav kan komma att gynnas. Ett bra bolag kan komma ännu starkare ut ur detta.

Vi har redan sett en återhämtning sedan slutet av mars. Vad tror du att vi behöver se för att vi ska vara säkrare på att det verkligen vänt nu och att det framöver kommer att bli lugnare på marknaderna?
- Det kommer givetvis bero på många faktorer men förutom att titta efter mer klassiska observationer som återhämtningen i ekonomin, bolagens vinster, och så vidare så är det just nu övergripande att vi får kontroll på pandemin. Här ser vi just nu en del ljusa tecken som minskad smittspridning och ekonomier som succesivt lättar på restriktioner. Den andra våg av viruset som man varit rädd för har än så länge varit under kontroll i Kina.

Vi har varit inne på att det är mycket som är unikt med denna nedgång, men det är även det gensvar som vi sett från världens centralbanker och regeringar. Det vi ser i form av åtgärdspaket saknar historisk jämförelse i magnitud och även i hur snabbt man agerat. Det ger så klart ett välbehövligt stöd till marknaderna. Jag är optimist och för varje dag som går lättar dimman och vår kunskap ökar om framtiden. Marknaden avskyr osäkerhet. Det finns tecken på att vi rör oss succesivt bort från den. Men visst kan vi få se bakslag. Inte minst efter den snabba uppgång vi sett. Att tänka långsiktigt, söka strukturell och hållbar tillväxt tror jag är vägen framåt. I kriser öppnar sig också många nya möjligheter och det är ofta ur dem som det föds ett nytt Amazon.

Månadsspara långsiktigt i fonder

Det bästa sparandet är det som blir av. Så starta ett månadssparande där pengarna dras automatiskt från ditt lönekonto och placeras i de fonder du väljer.

• Tar minimalt med tid.
• Du sprider risken över tid.
• Sparandet blir av!